Camp Connect 2

Camp Connect anordnas av Fryshusandan som är en del av Fryshuset som är en samling av massvis med olika mindre verksamheter som finns i hela Sverige och som på olika sätt jobbar med ungdomar. Måste varna att jag är lite arg för skrev precis detta och sen kraschade appjäveln när jag skulle publicera så all text försvann. Det jag tyckte var mest inspirerande på lägret var nog en tjej som berättade om hur hon efter gymnasiet åkt till Afrika (ett land som jag inte kan stava till men som börjar på M och gränsar till Sydafrika) och börjat träna ett tjejlag i fotboll och det blev väldigt uppmärksammat och nu driver hon futebol da forca och hjälper 4000 tjejer tror jag det var. Det häftigaste är att hon inte har pengar eller utbildning men hon har lyckats med detta ändå och jobbar för att stärka tjejer och göra det mer jämställt. Sångaren från Panetoz var som sagt där och föreläste , många andra också. Kultur- och idrottsministern (tror jag det var) var där och man fick ställa frågor till henne eller komma med förslag och idéer. Jag var på en föreläsning om fördomar och deras konsekvenser och på en workshop om religioner där vi fick ställa frågor till personer som på olika sätt representerade sin religion. En kväll var det fest, det var roligt men lite trist för oss som inte kände så många så jag och Tuva gick till hotellet efter nån timme och åt glass istället. Det var tävlingar där priserna var biobiljetter, en fet mobilhögtalare och en longboard. Vi såg två olika teaterföreställningar som på olika sätt handlade om utanförskap. I den ena lyckades jag förstå att världen och Sverige är så mycket mer än det lilla jag ser i Tomelilla. De kunde på ett sjukt bra och rörande sätt beskriva hur det känns när allt känns helt fullkomligt hopplöst och meningslöst, och det känns som det inte finns någon väg ut ur skiten men man kan lyckas ändå. Men alla insikter jag fått, förståelsen och kunskapen jag fått under dessa dagar har varit sjukt värdefullt för mig som person och för hela min framtid. Jag har blivit så inspirerad, motiverad och jag vet att jag kan uppnå vad fan som helst, precis som du som läser detta. TACK TACK TACK alla som varit med och gjort detta möjligt, Fryshuset, alla som var på lägret, ledare och er jag åkte med. Kraschar detta nu ger jag fan upp allt och går och lägger mig i en busskur och gråter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback